Innebandy i fredags alltså. Det var kul, så nu får de räkna med mig på planen på fredagsmornarna i fortsättningen. Räkna med att jag finns med där alltså. Än så länge kan de inte räkna med att jag kan passa, sikta, skjuta eller överhuvudtaget få med mig bollen när jag springer. Men tacklas kan jag iallafall och det är ju alltid en början.

Det viktigaste var inte hur många mål jag gjorde (inga!) utan att jag faktiskt vågade vara med.

Den inställningen kommer naturligtvis behöva revideras när jag väl lärt mig passa, skjuta, osv för tävlingsmänniskan i mig är kvar oavsett hur många kilon som försvinner =)